8 mars - tabu att fira?
Det är ju vår dag idag. Kvinnornas dag. En dag då vi ska uppmärksamma kvinnoförtrycket & ojämställdheten som till och med i vår priviligierade del av världen fortfarande är högst befintlig. Inget att fira så sett. Verkligen inte. Idag är det vässade armbågar och knutna nävar som gäller! Upp till kamp mot kvalen! Men ska det vara tabu att fira alls? Får man inte ge positiv uppmärksamhet ens, till de som betytt något för jämställdheten - de som gjort skillnad, de som kämpat före oss?! Får man inte fira de segrar vi haft? Får vi inte fira det som ändå gått i rätt riktning för ökad jämställdhet? Måste det vara ett enda samförstånd av kollektivt kvinnligt vi-är-alla-offer-lidande? Är det inte just det patriarkatet vill?! Att vi alla kvinns ska vara kuvade offer?!
Är det verkligen det absolut enda rätta en dag som denna, att endast ta på sig svarta kläder och sörja alla de kvinnor som lidit och alla de som lider här och nu?
Måste det vara svart eller vitt? Att fira internationella kvinnodagen kan ju vara ett ypperligt sätt att verkligen medvetandegöra att man ändå haft ganska tur i livet jämfört med många andra - i egenskap av just kvinna... Ja, förutsatt att man nu har haft det då såklart...
Äh, jag lägger ner. Menar hur som helst att jag såklart håller med om detta att det inte är nåt att fira direkt, men jag tycker ändå att det finns olika sätt att uppmärksamma den skeva kvinnosynen som existerar...
