Vi föds in i kristendomen
Vi föds in i kristendomen. Utan att vi själva har möjligheten att protestera blir vi döpta som små telningar - som ett första steg in i Guds oändliga ljus. Det är vedertaget att man ska döpa sina barn - som att det är det enda sättet att ge dem namn. Lika vedertagen är sedan konfirmationen - det andra steget in i Guds stora, varma famn.
Få ungdomar ifrågasätter konfirmationen utan ser den som blott en kul händelse; en liten begivenhet som bringar in presenter och extra tillskott i kassan. Syskonen konfirmerade sig ju... alla andra gör det ju... Man följer med strömmen utan att blinka. Men essensen i ceremonin går förlorad. Nattvarden sker som vore den lika självklar och odramatisk som att blåsa ut ljusen på födelsedagstårtan... Få reflekterar över att ceremonin innebär att man accepterar kristendomen som religionen man ska tillhöra.
Jag är döpt (hade inte så värst mycket att säga till om på den tiden...), men hoppade över konfirmationen då jag ifrågasatte poängen med den. För några år sedan gick jag även ur Svenska kyrkan och har länge funderat över varför man över huvud taget ska behöva göra det - det borde ju rimligtvis vara precis tvärtom; att det ska vara upp till var och en att själv ta steget att gå med.
Religion är, enligt mig, högst förkastligt, men än mer förkastligt är att bi intvingad i den! Jag hoppas innerligt att detta gamla mossiga system luckras upp och försvinner, likt en illaluktande fjärt i rymden, å det snaraste! Steget till att könsstympa sina barn i religionens namn är inte långt. De som ägnar sig åt denna makabra syssla tycker ju att den är en självklarhet. På samma sätt som vi verkar anse att det är en självklarhet med dop och konfirmation. Våra könsdelar är förvisso intakta efter dessa båda ceremonier, men vad händer med den egna, fria viljan? Vad händer med religionsfriheten att själv bestämma och avgöra huruvida Gud är en enda stor förmäten, fördömande hycklare eller ej? Skrota dopet, konfirmationen, och det automatiska inträdet i Svenska kyrkan, som vedertagna saker alla ska acceptera!! Vill man döpa sig och knäböja framför altaret inför Gud en dag, så kör hårt; men välj det då SJÄLV (förslagsvis i vuxen ålder)!
