Altruism i min tvättstuga
Hon var kort och satt och hennes hår på huvudet var lika kolsvart som det som prydde hennes vårta på hakan. Hon var en vänlig själ i min tvättstuga; hon tog ut min blöta tvätt ur maskinerna, släpade in den till rummet bredvid och torkade allting åt mig i torktumlaren. Hon kunde lika gärna ha lämnat tvätten blöt för mig att hämta; vilket inte hade varit mer än rätt eftersom jag helt glömt bort tiden och således även min tvätt. Men hon var av den hjälpsamma, goda sorten och hennes generösa gest må vara vardagligt modest, men för mig var det en värdefull och värmande handling som fick mig både rörd och tacksam.
